Mäter ni Delta BT?

MET utan tvekan eftersom Quest värms med el och reagerar lite långsamt. Sonden utanför trumman visar hur mycket sparad värme man har att skjutsa in i trumman och förändringar där syns mycket snabbare. Här kan du se hur det gick på mitt första försök med ADM3 där jag, imponerad av hur lätt den gick att värma upp, underskattade värmetillförseln under drift: https://imgpile.com/i/N0wiKG (ET = MET i den grafen). Om MET dyker under måltemperaturen för bönorna har man bekymmer, i alla fall före 1C. Noterade tyvärr inte vilka desperata förändringar jag gjorde när jag märkte att den dök, men drog upp effekten en bra bit i alla fall.

Känns också tryggt att se att man håller MET under 300C eftersom det sägs börja bli skadligt för elementen över det. (Hur mycket vet jag inte.. borde vara lätt hänt att hamna över det när man kyler bönorna eftersom luften står still vid trumman då. Antagligen är det en fråga om hur ofta och länge.)

Tror att ET är lite överflödig i en så liten rost, men att de har större nytta av det värdet i stora maskiner t.ex. för att veta när det är dags för charge. Delta-ET och Delta-MET har jag inte känt att jag har någon användning för heller än så länge. Delta-MET hoppar dessutom väldigt på grund av den tunna sonden.

Har du kommit igång med Artisan nu Coraxos?

Jonken sa:

...tvättade bönor från Etiopien Kantite (Sidamo).

#1 https://imgpile.com/i/NkBwzR

Här kan man tala om kraftig snärt och krash orsakad av alldeles för stora justeringar från min sida. Men det smakade riktigt bra redan från början - råsocker, jordgubb, rabarber hade jag skrivit på paketet.. Sen dag 6 var det plötsligt helt platt. Snopet om man skulle ge bort något som man är ovanligt nöjd med och så smakar det helt annorlunda sen.

#2 https://imgpile.com/i/NkWhHi
Ett till exempel på att (relativt) jämnt sjunkande RoR inte är allt. Drog ut på tiden till C1 med flit (Raymond Feil skriver i sin bok att han alltid siktade på 10min, tänkte att det var värt att prova). Här är det istället karamell som dominerar, mycket tråkigare med färre fina toner kvar i kaffet. Nu är det bara dagen efter, men jag har inte så höga förhoppningar om att det ska bli bättre.

Den enda variabeln jag höll konstant är måltemperatur och det är väl egentligen den man har mest kontroll över.. Men det smakar som ett betydligt mörkare rostat kaffe.

Klicka för att se resterande...

#3 https://imgpile.com/i/NW8lQL

Tillbaka till högre charge. Som synes orkade jag inte matcha start-MET, inte lätt att få till exakt samma utgångspunkt för varje rost - man skulle kanske behöva PID för det. Roligt att jag fick den väldigt lik #1 oavsett, med små justeringar som gav lite bättre RoR även om den fortfarande bråkar på slutet

En sak jag tar med mig från Feils bok, som Mber redan varit inne på, är att räkna måltemperaturen från C1 och inte i absoluta grader. I det här fallet bör #1 208C och #3 206C vara likställda. #2 rostades antagligen 2 grader mörkare egentligen.

Jämförde det sista av #1 (12 dagar) och #2 (6 dagar) idag och föredrog #2 med stor marginal. En påminnelse om att inte räkna ut något i förtid.. men det krävdes samtidigt byte av kvarn och bryggmetod för att #2 skulle komma till sin rätt.

Känner mig ganska tillfreds med långt delta-span för kurvorna eftersom jag fortfarande får ta de flesta besluten redan innan charge och att vissa förändringar tar en hel minut innan de märks av.

Mber sa:

visst syns det ordentligt på MET [...] att luft inte längre dras igenom trumman!

Klicka för att se resterande...

Kom på att man kan få luft att kyla ner elementen vid drop genom att också dra ut den lilla lådan för silverskinn.

Firar nytt forum med högupplösta bilder direkt i inlägget


Den här smakade bara gräs vid första koppning, 15 timmar efter rostning. På fjärde dagen var den helt okej, men lite väl ljus.


Gjorde espresso på den här direkt efter rostning eftersom jag bara hade nyrostat hemma. Gick inte att dricka. Koppningen efter 15h smakade bränt. V60 samma dag var det inget fel på - har upplevt det förr att den brända smaken faktiskt kan filtreras bort. Riktigt lyckad, med toner av vanilj eller karamell och röda bär beroende på filterval. Koppning den femte dagen var i stort sett utan brända rost-toner.

Kul att se MET (röda linjen här) dyka blixtsnabbt när jag råkade höja fläkten till 9 istället för 3 som det var tänkt.


När bönorna från Medellín inte gick an som latte direkt från rosten föll det på dessa istället och det smakade faktiskt trevligt. Så det kan faktiskt fungera. Smaken känns igen från när jag rostat på min gamla Quest M3 och jag har fått till de från Medellín ganska likt en gång förut så det verkar gå att få snarlika resultat.

Eftersom det här var slattar med lite olika mängd provade jag att justera charge proportionerligt efter vikt och det verkar som att det gjorde susen. Mellan satserna öppnade jag så att MET fick sjunka och så värmde jag upp med 600W till önskad charge som ett "Between-Batch-Protocol". Inklusive kylningen tar det 10 minuter extra på ett ungefär mellan varje sats, men man slipper förhoppningsvis att satserna går snabbare och snabbare.

Spännande hur satsen som koppade så dåligt ändå kunde smaka så bra i V60! Därtill också att du upplevt förut att brändheten går att filtrera bort... Blir lite nyfiken på att prova filtrera koppningar som gjorts nära inpå rostdatum; det kanske finns fler bismaker som går att filtrera ut och därmed avfärda som ett slags färskhetsdefekt, snarare än en renodlad rostningsdefekt.
Undrar också om brändheten kan ha berott på snedsteget med fläkten eller om det beror på själva bönan.

Sen måste jag bara säga, snyggt jobbat med rostningen! Samtliga rostningskurvor ser minst lika bra ut som de bästa rostningar jag gjorde med samma rost. (Sen kan jag iofs förstå om Kilambe smakade lite för ljust; som jag säkert sagt har jag aldrig haft tur med lägre utsläppstemperaturer än 8°C, på Questen.)
Får man fråga vilken filtrering som gav smak av röda bär? Saknar den smakprofilen.

Mber sa:

Undrar också om brändheten kan ha berott på snedsteget med fläkten eller om det beror på själva bönan.

Klicka för att se resterande...

Mitt antagande är att det var mest på grund av att den rostades mörkare, +10C från FC jämfört med +6 eller +8, och att det mesta var en färskhetsdefekt, likt gräsigheten i det ljusa.

Mber sa:

Får man fråga vilken filtrering som gav smak av röda bär?

Klicka för att se resterande...

Det var bruna Hario av den nederländska varianten med rund flik, sköljda med en halvliter vatten

Men, jag funderar om det inte kan ha varit termosen som spelade in också - det verkar kunna bli en lite 'kokt' smak av att låta kaffet sjunka sakta från 80-90C ner till drickbar temperatur. Till skillnad från aktiv uppvärmning är effekten lagom liten för att vara trevlig, till min förvåning.

Jonken sa:

Mitt antagande är att det var mest på grund av att den rostades mörkare, +10C från FC jämfört med +6 eller +8, och att det mesta var en färskhetsdefekt, likt gräsigheten i det ljusa.

Klicka för att se resterande...

Ja, det låter ju faktiskt rimligt. Har alltid antagit att mörkare rostningar är fria från färskhetsdefekter; att det mest var ljusare rostningar som kunde smaka gräs, som du var inne på. Spännande.

Här nedan kommer förresten en något sliten bild av en Kamwangi jag rostade nyss, med en automatisk profil i Kaffelogic.
Mörkröd kurva (längst ner) är faktisk RoR; grön kurva är planerad RoR.


"Kraschen" som syns i slutet av kurvan finns med på samtliga rostningar hittills och tycks markera slutet på rostningen, snarare än en faktisk krasch.
Som syns är faktisk RoR "ganska" vågig, vilket antagligen beror på den mycket tunna, inbyggda givaren.
Av tidigare rostningskurvor att dömma kan denna sats bli rätt bra; kaffebönorna smakade gott, lite jordgubb, när jag knaprade på ett par, strax efter rostning.

Är det någon mer som knaprar på bönorna efter rostning, för att få ett känn på hur de kommer smaka i koppen?
(Tvivlar på att det alltid funkar, men har funkat på Quest och tycks göra detsamma på Kaffelogic.)

Mber sa:

Har alltid antagit att mörkare rostningar är fria från färskhetsdefekter

Klicka för att se resterande...

När jag har rostat närmare SC finns det ofta rost-toner som lägger sig lite efter tiden. Det blir ju inte alltid bättre, eftersom man gått miste om lite färskhet samtidigt.

Mber sa:

Som syns är faktisk RoR "ganska" vågig, vilket antagligen beror på den mycket tunna, inbyggda givaren.

Klicka för att se resterande...

Tror att det är svårare att mäta BT i en fluid bed generellt. Sen kan det också vara att automatiseringen överkompenserar i sina försök att hålla sig till kurvan. Kan man se effekten till fläkt och element?

När jag har rostat närmare SC finns det ofta rost-toner som lägger sig lite efter tiden.

Klicka för att se resterande...

Ballt! Och jag som alltid tänkt att rosttonerna bara blir värre med tiden... tack för insikten!

Tror att det är svårare att mäta BT i en fluid bed generellt. Sen kan det också vara att automatiseringen överkompenserar i sina försök att hålla sig till kurvan. Kan man se effekten till fläkt och element?

Klicka för att se resterande...

Ja precis, tror du har rätt med bägge gissningar.
Det går att se effekt till fläkt och element, men bara genom att sväva med muspekaren över deras respektive kurvor, i programvaran.
Fläktens effektkurva tog jag inte med i bild; elementets kurva syns i bilden ovan (svart färg).
Rostningen slutade med elementet på 1.362kW; vid den lilla dalen strax innan slutet på elementets kurva, låg effekten på 1.349kW.
Så det är inte med många watts skillnad automatiseringen kompenserar... tänker jag iallafall.

Peaberry har jag hållt mig borta från för det mesta eftersom det blir ytterligare komplexitet att förhålla sig till. Förra gången jag rostade de här blev det väldigt ojämnt och smakade mest bränt. Nu fiskade jag fram det som var kvar i påsen - planen var egentligen att förlänga tiden i "dry" till 4-5 min, men jag lät rosten värma upp för mycket så det blev såhär istället.. men en höjdare visar det sig i efterhand

Jag blev lite chockad över hur smörigt det var när den första presskannan var bryggd. Inte så ofta jag har varit med om det och aldrig i något ljusrostat. Som V60 blev det bara bättre, tänkte på körsbärskompott först men svarta vinbär är nog närmare - lite som att ha bryggt sig en kopp kir. Både friskt, sött och fylligt.

Synd att det var det sista jag hade kvar, hade varit spännande att jämföra om jag fick till en lite jämnare kurva - men även om den inte ser perfekt ut kan jag inte klaga på smaken.

Angående tidigare diskussion om diameter på sonden, här är ett exempel på hur det kan se ut med ~1,5mm jämfört med 5mm och delta span på 1 sekund:

(jag glömde strömsladden kvar i laptopen här, men har faktiskt inte upplevt att det gör någon skillnad vid aktiv rostning, till skillnad från när man mäter en tom rost)


Den tjocka sonden filtrerar ut störningar naturligt, men det går lite på ett ut tycker jag eftersom den inte reagerar lika snabbt. Jag har annars satt delta span relativt högt mellan 15-30s för att få så läsbara kurvor som möjligt, men när jag går tillbaka och jämför med kortare inställning dyker eventuell "flick and crash" upp på samma ställe.

Kan man välja fritt tror jag att en diameter 2-3mm är en bra kompromiss, men jag är inte säker på att det är så stort bekymmer egentligen. Kul att se den plötsliga upphettningen när jag ökade på fläkten runt 5min i den första grafen, men det är antagligen mest luften inuti trumman som mäts där och det kan man ju räkna ut själv att den blir varmare.

Plockade fram min första Quest (tror att det är en M3 mk2) och satte i sonderna på samma positioner för att jämföra. Den stora skillnaden är att den har ett stort hål i bakstycket som den tar in luft genom, istället för rör som mynnar ut vid elementen på den nyare ADM3s - som också har massor av hål i bakstycket för att lättare släppa in den någorlunda tempererade luften.

Det blev tre satser av samma Etiopiska Kantite som ni kan se längre upp i tråden:


På följande två lämnade jag luckan som man laddar bönorna genom öppen tills tork-fasen var avslutad. Man ser tydlig effekt på ET (svart) och MET (röd) när luckan stängs.



Intrycket jag får är att M3 är stabilare överlag, även om den borde vara lite känsligare för rummets temperatur. Det är i större grad en äkta trumrost med mer konduktion (värmeledning från trumman), på gott och ont. Enklare att låta rosten sköta sig själv, med få justeringar. Men vill man påverka värmen snabbt har man inte lika lätt som M3s där mer av värmen överförs genom konvektion (luft). Ett stort plus med M3 är att MET inte stiger lika mycket om man vill kyla med den inbyggda kylaren. Tror att man gör bäst i att skaffa en separat kylare med M3s för att förlänga livslängden på elementen.

Koppade timmen efter att jag hade rostat färdigt så jag lät de malda bönorna vila i 10 min innan för att bli av med lite överflödig gas. #1 och #2 har verkligen snarlika kurvor och de smakade och doftade likt, men #1 "poppade" mer och jag skulle säga att den hade mest sötma och syra medan #2 hade ett uns av brödighet eller beska och någon slags umami-liknande doft. Undrar om det var den lilla RoR-toppen precis innan C1 som orsakade det.
#3 var underutvecklad med mindre sötma och lite gräs - första sipparna smakade salt också. Ska bli intressant att se hur den smakar om en vecka.
Gemensamt för alla tre var att de smakade mycket fylligare än vad jag har varit med om tidigare med ADM3s.

Det där med att lämna luckan öppen i början vet jag inte om jag kan rekommendera, även om jag vet att det är en vanlig metod. RoR toppade inte lika högt så jag tänkte att det kanske var bra, men det är lätt hänt att man glömmer stänga luckan och schabblar bort hela satsen - med tveksam fördel.

...och så dagens V60 med de tre satserna. Här föredrog jag #2 istället - långt ifrån första gången som jag har en annan preferens efter filtrering. Redan vid koppningen tyckte jag att #2 kanske smakade "lite mer", men där var det inte bara en fördel. #3 använde jag en annan kvarn till eftersom det blev strömavbrott, men den smakade fortfarande värre hur som helst.

Jonken sa:

...och så dagens V60 med de tre satserna. Här föredrog jag #2 istället - långt ifrån första gången som jag har en annan preferens efter filtrering.

Klicka för att se resterande...

Undrar om dina erfarenheter också skulle stämma in på filtrerad, respektive ofiltrerad, espresso... (Ser framemot att själv göra ett sånt experiment, så fort jag har tillgång till något bättre än en cirkelskärare, att anpassa Aeropressfiltren med...)

Vilket bra exempel du laddat upp, förresten, på hur mycket mindre du behöver tricksa med M3 för att få till liknande rostningskurvor som på M3s.
Hade varit intressant att veta vilka skillnader de två rosterna emellan detta - och den fylligare smaken du upplever - beror på: luftflöde genom trumman, trummans tjocklek eller antalet paddlar.

Om man vill testa just filtreringen tror jag att det är bättre att filtrera skotten efteråt - när man lägger pappersfilter under pucken ökar i regel flöde och extraktion plus att man får mala finare för att få samma tid. Visserligen fick jag antagligen högre extraktion med V60 än koppningen också.

Jag var lite överraskad över hur liten skillnad det blev av olika inställningar mellan de tre satserna också, Jag gissar att luftflöde och med den ration konvektion/konduktion har störst effekt. Den fylliga smaken undrar jag om det är en effekt av hetare MET/trumma.. kanske skulle det gå att återskapa med M3s också men det är i alla fall enklare att ha en stabilt hög MET med M3 tror jag, utan att BT sticker iväg.

Jag tror att trummorna är lika tjocka faktiskt nu när jag har de sida vid sida. M3 mk1 ska haft tjockare däremot. Paddlarna känns som att de går på ett ut så länge man har högre RPM med ADM3s.

Sant; blir nog mer jämförbart så.

Den fylliga smaken undrar jag om det är en effekt av hetare MET/trumma.. kanske skulle det gå att återskapa med M3s också men det är i alla fall enklare att ha en stabilt hög MET med M3 tror jag, utan att BT sticker iväg.

Klicka för att se resterande...

Tänker att det borde gå att återskapa en hetare MET utan att BT sticker iväg på M3s, genom att sänka RPM och behålla fläkten på någon låg inställning.

Jag tror att trummorna är lika tjocka faktiskt nu när jag har de sida vid sida. M3 mk1 ska haft tjockare däremot.

Klicka för att se resterande...

Aha! Då var det jag som förutsatte att samtliga M3-trummor var lika tjocka, hehe.

Paddlarna känns som att de går på ett ut så länge man har högre RPM med ADM3s.

Klicka för att se resterande...

Sant - eller iallafall under förutsättning att produkten av [RPM] x [antalet paddlar], är samma på bägge maskiner. (Dvs att antalet ggr/minut som bönorna träffas/rörs runt av en paddel, är samma på bägge maskiner.)
Så tänkte mest att om ADM3s körs på max RPM á 80, med två paddlar, så är produkten 160.
Medan om din M3 exv har en RPM á 60, med tre paddlar, så är produkten 180 - och skulle därmed kunna antas röra runt bönorna mer effektivt och få dem att värmas mer av hetluften än av själva trumman.

Kan dock hittills inte säga att det definitivt spelar någon roll, utan bara att det skulle kunna...

Mber sa:

Tänker att det borde gå att återskapa en hetare MET utan att BT sticker iväg på M3s, genom att sänka RPM och behålla fläkten på någon låg inställning.

Klicka för att se resterande...

Hehe ja det har du antagligen rätt i. Tänkte inte på det eftersom 2 redan är en ganska låg inställning.

Jag tror att M3:an har lite lägre RPM än så med 50Hz - kanske ~48 - fast blandar kanske aningen bättre ändå.
Skulle man köra ADM3s med samma hastighet tror jag definitivt att det skulle göra märkbar skillnad.

Då får vi se hur detta smakar... Första gången med Artisan. Skyhög MET, lite väl snabbt avtagande stigningshastighet som planar ut i stort sett helt. Mycket att justera, tillbaka till ritbordet.

Tycker fortfarande inte att jag kan avgöra bara genom att kolla på kurvan hur det ska smaka och fungerar det inte första dagarna eller för en viss bryggmetod kanske det går bättre med något annat.

Jag tycker om att ha Artisan igång under uppvärmningen så att jag kan se vad som händer. Antar att du behöver mer fläkt under merparten av uppvärmningen för att hålla ner MET (jag brukar köra med 3,6A och full fläkt de första 20 minuterna, kanske inte det mest effektiva men i alla fall ett säkert kort). Kommer du ihåg vad du använde för inställningar - värme och fläkt? Det går att lägga till i efterhand också i Roast -> Properties -> Events

Jag körde med 4A konstant, förutom 20 sekunder av Scott Raos gas dip vid BT på c:a 150°C. Fumlade med fläkten @_@. Ska ha bättre koll nästa gång, och då lägga in värden post-rost.

Hur hanterar du skorstenen, öppen eller stängd?

Stängd under hela rostningen för att undvika hög MET. Jag öppnar den bara för att ladda bönor och sen under kylningen när jag också tar ut den lilla uppsamlingslådan under för att få lite luftflöde och lägre MET under tiden som bönorna snor all fläkt.

Coraxos sa:

Scott Raos gas dip vid BT på c:a 150°C

Klicka för att se resterande...

Är det från 'best practices'?

Jag har mycket mer värme i början - ~4,8A eller 1000W (underlättar att mäta effekt, för det går inte att räkna ut tillförlitligt med Volt * Ampere - speciellt de lägre inställningarna är svagare än man tror - någon som är duktig på ellära kanske kan förklara varför).

På ett ungefär ser det ut såhär på min Quest ADM3s:
2,4A = F2 ~300W F9 ~315W (F = fläkt)
3,2A = F2 ~490W F9 ~505W
3,6A = F2 ~605W F9 ~615W
4,0A = F2 ~720W F9 ~735W
4,4A = F2 ~865W F9 ~890W
4,8A = F2 ~1015W F9 ~1030W

Lägg på två nollor på mina annoteringar så får du effekten jag har använt. Fläkt och motor står för ~30-50W.