Jemo
Well-known member
efter diverse experimenterande med udda blandningar (bl a moak servito och nu senast costas to tokyo) har jag gått tillbaka till en klassisk espressoblandning: mauro onda d'oro. känns ungefär som att komma hem och äta köttbullar med lingon efter en längre tids semester i fjärran land. alltså, det är gott att prova något annorlunda ibland, men man förstår varför mauro är så stora. det är helt enkelt förbaskat gott kaffe.