Jag har tänkt mycket på hur folk förhåller sig till kaffe. För tydlighetens skull menar jag espresso och kaffebarskultur.
Kaffe är en uppiggande, ibland god, ibland mindre god vätska som görs på malda rostade bönor. Så långt inga problem. Länge var kaffe och kaffebarskulturen i händerna på människor som drack kaffe, åt en sötsak och som snackade med andra på kafféet. Om tjejer, om fotboll, om sina barn eller sina män. Detta var en oas i Sverige. Förskonad från människor som använder kunskap om kaffe, ofta ytlig och rapsodisk, till att förhäva sig själv och trampa på alla andra. Tyvärr är det inte som det än gång var...
De godmodiga, självutnämnda och definitivt halvkunniga s.k. kaffekännarna tog fort över och dödade något fint. Varifrån kommer de alla? - Antagligen tröttnade att sitta på restauranger och vinbarer. Den allmänna kunskapsnivån inom dessa områden hann ikapp dem. Ty länge var det lika där. Arroganta, allt annat än livsnjutande, satt de till bords och kommenterade menyerna, på ett sätt som gjorde att de som var ännu blindare och ännu mer okunniga tyckte att de var något. "Åh vad du kan Sebastian!" "Var har du lärt dig detta Martina?" "Är det något som du fick insikt om när du var i Frankrike?" Så lät det. Det gör det väl till viss del fortfarande, men de flesta ser igenom dem och etta på annat sätt idag. Matkulturen, kunskapen om gastronomi har gjort ett stort språng i Sverige. Och inte är det tack vare dessa restaurangterrorister. Nej snarare trots dem. Idag har genomsnittsmänniskan ett mer avslappnat, och framförallt njutningsinriktat förhållningssätt till mat. Vissa saker är goda, vissa är det inte. Givetvis förtjänar kockar och restauratörer vår respekt, men dryga "Kalle Tyckare" gör det definitivt inte.
Huvudorsaken till denna skillnad är mognad. Sverige och svenskarna har en mycket mer mogen restaurang- och matkultur idag. I stället för att racka ner på andra så väljer man det man själv vill ha och undviker det som man inte gillar. Svårare än så är det inte. Vinsverige har också kommit långt, men inte lika långt. Kunskap om produktionsmetoder, druvsorter och blandningar möts fortfarande med ett svagt "ooooh!". Men, inte alls på samma tarvliga vis som för tiotalet år sedan. Trots allt, det är ju bara frågan om en alkoholdryck gjord på druvor, som kan vara mer eller mindre god. Ibland fruktansvärt god.
Kaffe då? HJÄLP MIG! Inte nog med att folk använder sig av sin ytliga kunskap till att måla sig "smartare", på samma sätt som smink gör en "vackrare", många slänger ofta den torftiga informationen i huvudet på andra för att trycka ner och förringa dem! "Den där blandningen dricker bara människor med en outvecklad och föga förfinad smak" "Va, gillar du inte Yirga?" "Endast barbarer gillar robusta!" Missförstå mig rätt, det är inget fel att gilla gourmetkaffe. Lika lite som det är fel att gilla ostron eller vit tryffel. Men att trampa på dem som gillar en välgjord nystekt strömmingsflundra med god smörsmak och ett underbart mos är idiotiskt. Precis som det är idiotiskt att trampa på någon som vill ha en sketen ristretto gjord på mycket robusta. Det handlar ju för i helvete om någon annans gom.
Nu tror du kanske att jag inte gillar en smaskig single estate? Fel, fel, fel! Det gör jag. Och ostron med. Men bara ibland. Alltsom oftast vill jag ha svensk husmanskost och för det mesta vill jag ha en enkel på ett kaffe som innehåller robusta. - Faktum är väl att den som gillar både paltbröd och fläsk och vitello tonnato får ut mer av livet än den som bara vill ha det ena. Sens moral: Om alla halvkunniga men definitivt helarroganta, proffstyckare bytte stil skulle jag, och alla andra, bli lyckligare ändå! LÄNGE LEVE KAFFE! NER MED FÖRTRYCKET!:nowink:
Kaffe är en uppiggande, ibland god, ibland mindre god vätska som görs på malda rostade bönor. Så långt inga problem. Länge var kaffe och kaffebarskulturen i händerna på människor som drack kaffe, åt en sötsak och som snackade med andra på kafféet. Om tjejer, om fotboll, om sina barn eller sina män. Detta var en oas i Sverige. Förskonad från människor som använder kunskap om kaffe, ofta ytlig och rapsodisk, till att förhäva sig själv och trampa på alla andra. Tyvärr är det inte som det än gång var...
De godmodiga, självutnämnda och definitivt halvkunniga s.k. kaffekännarna tog fort över och dödade något fint. Varifrån kommer de alla? - Antagligen tröttnade att sitta på restauranger och vinbarer. Den allmänna kunskapsnivån inom dessa områden hann ikapp dem. Ty länge var det lika där. Arroganta, allt annat än livsnjutande, satt de till bords och kommenterade menyerna, på ett sätt som gjorde att de som var ännu blindare och ännu mer okunniga tyckte att de var något. "Åh vad du kan Sebastian!" "Var har du lärt dig detta Martina?" "Är det något som du fick insikt om när du var i Frankrike?" Så lät det. Det gör det väl till viss del fortfarande, men de flesta ser igenom dem och etta på annat sätt idag. Matkulturen, kunskapen om gastronomi har gjort ett stort språng i Sverige. Och inte är det tack vare dessa restaurangterrorister. Nej snarare trots dem. Idag har genomsnittsmänniskan ett mer avslappnat, och framförallt njutningsinriktat förhållningssätt till mat. Vissa saker är goda, vissa är det inte. Givetvis förtjänar kockar och restauratörer vår respekt, men dryga "Kalle Tyckare" gör det definitivt inte.
Huvudorsaken till denna skillnad är mognad. Sverige och svenskarna har en mycket mer mogen restaurang- och matkultur idag. I stället för att racka ner på andra så väljer man det man själv vill ha och undviker det som man inte gillar. Svårare än så är det inte. Vinsverige har också kommit långt, men inte lika långt. Kunskap om produktionsmetoder, druvsorter och blandningar möts fortfarande med ett svagt "ooooh!". Men, inte alls på samma tarvliga vis som för tiotalet år sedan. Trots allt, det är ju bara frågan om en alkoholdryck gjord på druvor, som kan vara mer eller mindre god. Ibland fruktansvärt god.
Kaffe då? HJÄLP MIG! Inte nog med att folk använder sig av sin ytliga kunskap till att måla sig "smartare", på samma sätt som smink gör en "vackrare", många slänger ofta den torftiga informationen i huvudet på andra för att trycka ner och förringa dem! "Den där blandningen dricker bara människor med en outvecklad och föga förfinad smak" "Va, gillar du inte Yirga?" "Endast barbarer gillar robusta!" Missförstå mig rätt, det är inget fel att gilla gourmetkaffe. Lika lite som det är fel att gilla ostron eller vit tryffel. Men att trampa på dem som gillar en välgjord nystekt strömmingsflundra med god smörsmak och ett underbart mos är idiotiskt. Precis som det är idiotiskt att trampa på någon som vill ha en sketen ristretto gjord på mycket robusta. Det handlar ju för i helvete om någon annans gom.
Nu tror du kanske att jag inte gillar en smaskig single estate? Fel, fel, fel! Det gör jag. Och ostron med. Men bara ibland. Alltsom oftast vill jag ha svensk husmanskost och för det mesta vill jag ha en enkel på ett kaffe som innehåller robusta. - Faktum är väl att den som gillar både paltbröd och fläsk och vitello tonnato får ut mer av livet än den som bara vill ha det ena. Sens moral: Om alla halvkunniga men definitivt helarroganta, proffstyckare bytte stil skulle jag, och alla andra, bli lyckligare ändå! LÄNGE LEVE KAFFE! NER MED FÖRTRYCKET!:nowink: