UTMANING: Adekvat, svenskspråkig benämning på "tamper" efterlyses
- Trådstartare liturgius
- Start datum
liturgius
Well-known member
Jag håller i sak delvis med dig.
Först skall sägas att detta ämne givetvis inte alls är ett försök att utrota eller ens på något vis hota den gängse termen "tamper". Ock jag tycker den är bra, enkel och beskrivande. Detta var mest en humoristikt menad tråd att lufta olika benämningar på verktyget ety jag vet att folk använder andra ord än just tamper. Således får man en inblick i den svenska folksjälen
Å andra sidan bör vi tänka på att vi har mängder med engelska konstruktioner av liknande slag i svenskan. Jag håller inte fullständigt med dig om att det nödvändigtvis är av ondo att försvenska ord. Många säger nu "tråd" om detta medium vi nu skriver i. Jag vet att mång ansåg det enormt fjantigt att säga så i stället för det engelska "thread".
En gång i tiden ansågs "ta över verksamheten" för en ryslig anglicism ("take over"). "Det är upp till dig" ("it's up to you") accepteras väl också i dag av de flesta, om än inte av alla. Med tiden glömmer man att dessa konstruktioner en gång var osvenska, och en gång glömmer man kanske att att det hajpade ordet hajpad är en stajlad version av den engelska glosan.
johey
Well-known member
I ordens grundform skrivs de ovannämnda på samma sätt som på originalspråk, men när du böjer dem så försvenskar du dem direkt. Eller, hur beskriver du tampern som nu säkert känns sig ensam när du inte längre har kvar portafiltret (eller om det nu var portafiltrena i ditt fall)? Du kommer alltid att skapa "fjantiga" svenska ord sålänge du tar in ickesvenska ord i språket. Personligen tycker jag det är bättre att skapa nya ord istället, som från början låter bra på svenska.
EDIT: Ett lysande exempel är att några har suttit och röstat fram "nya svenska pokerord". Jisses i helvete, det ser bara för fjantigt ut med "dröj-höj" istället för "check-raise", "Komposten" istället för "Muck", "Pottkanten" istället för "Bubblan", osv... Folk som inte spelat poker fattar nog inget, men finns här någon som kan lite pokertermer så vet Ni vad jag pratar om...
Det tycker jag låter fånigt, eftersom vi redan har svenska ord för de flesta termer inom poker. Bubblan vet jag inte vad det är förvisso, men det låter som något svenskt i alla fall. Komposten tycker jag i och för sig var rätt bra, i och med att det sedan länge är ett svenskt ord som mycket väl skulle kunna användas i detta sammanhang. Muck är ju något helt annat på svenska.
Så för att summera tycker jag det är bra att man skapar helt nya ord iställetför att vrida till ett som inte funkar på svenska. Tamper tycker jag är ok på svenska, men skulle man hitta ett mer passande så vore det ok med mig. Puckare tycker jag låter tufft, men då fungerar tamper eller stamp/kaffestamp lika bra för mig. Jag kan nog inte komma på något bättre.
lupoo
Well-known member
Jag håller i sak delvis med dig.
Först skall sägas att detta ämne givetvis inte alls är ett försök att utrota eller ens på något vis hota den gängse termen "tamper". Ock jag tycker den är bra, enkel och beskrivande. Detta var mest en humoristikt menad tråd att lufta olika benämningar på verktyget ety jag vet att folk använder andra ord än just tamper. Således får man en inblick i den svenska folksjälen
Å andra sidan bör vi tänka på att vi har mängder med engelska konstruktioner av liknande slag i svenskan. Jag håller inte fullständigt med dig om att det nödvändigtvis är av ondo att försvenska ord. Många säger nu "tråd" om detta medium vi nu skriver i. Jag vet att mång ansåg det enormt fjantigt att säga så i stället för det engelska "thread".
En gång i tiden ansågs "ta över verksamheten" för en ryslig anglicism ("take over"). "Det är upp till dig" ("it's up to you") accepteras väl också i dag av de flesta, om än inte av alla. Med tiden glömmer man att dessa konstruktioner en gång var osvenska, och en gång glömmer man kanske att att det hajpade ordet hajpad är en stajlad version av den engelska glosan.
Är Du släkt med Fredrik Lindstöm? Eller kanske kurskamrat?
liturgius
Well-known member
Är Du släkt med Fredrik Lindstöm? Eller kanske kurskamrat?
Haha, nej inte alls; knappt än själsfrände. Jag tycker han generellt har en aningen krystad approach (!) till hur språket bör utvecklas. Han talar vitt och brett om vikten av att låta språket få leva sitt eget liv utan styrning från akademier eller auktoriteter, men trycker samtidigt på vad han anser är den rätta vägen för språkets utvecking, och i och med att han får anses vara en auktoritet inom språkområdet - omtvistad eller ej - tycker jag resonemangen han för blir problematiska och inte helt uppriktiga.
Det var kanske lite off topic (sidospår)
, så för att återgå till ämnet:Tycker personligen "stamp" eller "kaffestamp" eller varför inte hybridformen "stamper" är rätt roliga förslag. Det ligger nära originalet plus att det initiala s:et kan ses som nationalitetsbeteckning på ordet så man vet det kommer från Sverige.
Kanske alltid bör stavas med stort S, som ett egennamn.
holcar
Well-known member
Jag tycker att denna terminologifråga är viktig av flera orsaker. Det är angeläget att finna en term som känns bra både för verktyget men även för den verksamhet som man bedriver med det. Den stora grundfrågan om engelskans inflytande i svenskan tycks mig allt för komplicerad för att lösa i detta forum. Det viktigaste är nog att vi hittar ett namn som vi själva tycker fungerar ur ett slags common-sense-perspektiv. Versal initialbokstav tror jag dock vi skall undvika såvida det inte bevisas att ordet faktiskt är en eponym (vilket i så fall får ännu större konsekvenser!).
Ett par spontana förslag av skiftande men främst humoristisk kvalitet:
ambrosiamosare
bumpare
kaffeknackare
mörsare
puckplattare
Ett par spontana förslag av skiftande men främst humoristisk kvalitet:
ambrosiamosare
bumpare
kaffeknackare
mörsare
puckplattare
liturgius
Well-known member
Jag instämmer i att anglicismaspekten är forumets ändamål för fjärran, så ock diskussionen om eponymernas konsekvensmysterier.
Håller med föregående talare om "mörsare" som en bra term.
"Ambrosiamosare" äger också stora kvaliteter - relevans, ordets rytmik, vokalrim mm. - men: kanske är det ett mer betecknande och beskrivande alternativ till "kaffekvarn".
Vill även passa på att - trots min egen ringa ålder här på riktigtkaffe - hälsa dig hjärteligen välkommen till forumet! Betryggande att upptäcka att fler kaffe- och språksjälsfränder huserar på så nordliga breddgrader.
Kaffegalningen
Brewtal kaffenörd
I say goddamn! Försöker Ni få mig att slå knut på tungan, eller??? hmy:
hmy:
holcar
Well-known member
Tack för välkomnandet johey och liturgius. Alltid trevligt att känna sig välkommen oavsett fora!
Eponymkonsekvensdiskussionen (som åtminstone jag föredrar att kalla den) är högst relevant åtminstone med tanke på initalbokstavens skiftläge. Med risk för att upprepa mig så ställer jag mig fortsatt ytterst skeptisk till inledande versal.
"Mörsare" har onekligen någonting livsbejakande och djuriskt över sig vilket jag tycker harmonierar ganska väl med den ytterst mänskliga process som espressotillredningen de facto är med faserna: förberedelse, spänd förväntan och utvärdering.
"Ambrosiamosare" har sina poänger främst inom den humoristiska domänen och jag är beredd att hålla med dig, liturgius, om att termen nog är bättre lämpad som en deskriptiv term på kaffekvarnen, speciellt i juletider när man är litet glöggfryntlig.
Angående de nordliga breddgraderna så kan jag blott konstatera att ett långt liv har lärt mig att för att uthärda polarnattens bitande köld krävs kvalitativ espresso i mängder. O, ljuva näktar som värmer min strupe och renar mitt sinne!
Jag noterar till min besvikelse att denna tråds huvudämne tycks ha svalnat. Finns det verkligen inga fler åsikter i detta avlånga land?
Till sist vad det anbelangar Mr Isomac:s eventuella knutslagande på tungan så säger jag som så många gånger tidigare: det är valbart så länge det förbättrar smaken på din espresso alternativt din upplevelse av elixiret.
Eponymkonsekvensdiskussionen (som åtminstone jag föredrar att kalla den) är högst relevant åtminstone med tanke på initalbokstavens skiftläge. Med risk för att upprepa mig så ställer jag mig fortsatt ytterst skeptisk till inledande versal.
"Mörsare" har onekligen någonting livsbejakande och djuriskt över sig vilket jag tycker harmonierar ganska väl med den ytterst mänskliga process som espressotillredningen de facto är med faserna: förberedelse, spänd förväntan och utvärdering.
"Ambrosiamosare" har sina poänger främst inom den humoristiska domänen och jag är beredd att hålla med dig, liturgius, om att termen nog är bättre lämpad som en deskriptiv term på kaffekvarnen, speciellt i juletider när man är litet glöggfryntlig.
Angående de nordliga breddgraderna så kan jag blott konstatera att ett långt liv har lärt mig att för att uthärda polarnattens bitande köld krävs kvalitativ espresso i mängder. O, ljuva näktar som värmer min strupe och renar mitt sinne!
Jag noterar till min besvikelse att denna tråds huvudämne tycks ha svalnat. Finns det verkligen inga fler åsikter i detta avlånga land?
Till sist vad det anbelangar Mr Isomac:s eventuella knutslagande på tungan så säger jag som så många gånger tidigare: det är valbart så länge det förbättrar smaken på din espresso alternativt din upplevelse av elixiret.
Bjarne
Well-known member
Välkomnar de friska vindarna avseende språkstil från holcar. Lite som att smaka espresso första gången kanske. Man känner att det döljer sig mycket mer bakom orden än man först kan ta till sig, så man måste stanna upp och "smaka på det" innan man sväljer det.
Lämnar härmed ännu ett bidrag till alternativen för tamper, nämligen 'Pärsa'. Enligt SAOB är det etymologiskt identiskt med pressa och torde därmed passa i sammanhanget.
Ordet är besläktat med 'pärs' i betydelsen 'slita ont' - och det gör man väl nästan då man försöker få till en jämn och rak nivå på kaffe i filtret?
Det nämns också ordet 'Pärsjärn' som kanske skulle kunna användas som direkt på vårt kära verktyg 'tampern'
Utdrag ur SAOB:__________________________________________
PÄRS-JÄRN (PERS-JÄRN)(1 b).
FORMVARIANTER: ( pärs- 1678 osv. pärse- 1649–1927)</B>
BRUK: skrädd.
</B>
BETYDELSE: pressjärn (se d. o. 1.
Per Person med ett Perseiern hafuer slaget byfogden Ellofue hugg. VRP 1649, s. 427.
</I>
Lämnar härmed ännu ett bidrag till alternativen för tamper, nämligen 'Pärsa'. Enligt SAOB är det etymologiskt identiskt med pressa och torde därmed passa i sammanhanget.
Ordet är besläktat med 'pärs' i betydelsen 'slita ont' - och det gör man väl nästan då man försöker få till en jämn och rak nivå på kaffe i filtret?
Det nämns också ordet 'Pärsjärn' som kanske skulle kunna användas som direkt på vårt kära verktyg 'tampern'
Utdrag ur SAOB:__________________________________________
PÄRS-JÄRN (PERS-JÄRN)(1 b).
FORMVARIANTER: ( pärs- 1678 osv. pärse- 1649–1927)</B>
BRUK: skrädd.
</B>
BETYDELSE: pressjärn (se d. o. 1.
Per Person med ett Perseiern hafuer slaget byfogden Ellofue hugg. VRP 1649, s. 427.
</I>
liturgius
Well-known member
holcar: Eponymkonsekvensdiskussionens verkliga ringverkningar - och dess vara eller icke vara i skilda tempora - kan väl ingen ännu skåda. Trots detta låter jag mig längre ned återknyta till detta högst intressanta ämne.
Att du tog ambrosia kom upp gav mig en intressant insikt. Av gudars föda anses oftast - även om det motsatta lagts fram som teori - att ambrosia utgorde den fasta födan medan nektar var den flytande. Betänk då föjande: espresso är nektar gjord på ambrosia (medelst en ambrosiamosare givetvis), tvenne goda ting i en! Detta är för mig endast ett ytterligare bevis på espressons suveränitet inom gastronomin.
I klara verba: Espresso är i sanning ett gudaelixir!
Med euforisk glädje konstaterar jag att bjarne tog holgars uppmaning på allvar och gör ej liksom sistnämnde och sörjer, men gjäds i stället å förstnämnde skrivares initiativ att återuppta huvudlinjen i denna tråd. En svalnad tråd är nämligen som en svalnad espresso - och när detta svarta guld äventyrar sitt aggregationstillstånd är det till föga hjälp när kölden sätter till, hur glöggfryntlig ens sinn än vara må.
Pärsare är ett intressant förslag tycker jag. Det har en mycket svensk klang och intressanta böjningsmönster som fungerar bra enligt svensk modell. Jag håller personligen ordet högt aktat som förslag, samtidigt som även gläds över vetskapen om fler personsers nyttjande av SAOB - denna vårt språks alldeles ovärderliga referenslitteratur.
Och här vill jag anknyta till tidigare nämnda eponymkonsekvensdiskussion (en silla undran är ju huruvida ordet eponym ej är en eponym eller ej, om så icke är fallet är det väl rimligtvis snarast en oxymoron?):
Holcar: Huruvida tungknutslagning påverkar smaken positivt eller negativt beror givetvis på vilken knop som nyttjas samt om den slås så att tungans smaklökar hamnar utåt eller inåt. Detta är ett ämne som jag märker kräver forskning eller till en börja åtminstone en egen tråd.
Mr. Isomac: För at slå knut på tungan föreslår jag följande nonsensfyllda homonyeponympoem:
Av att Pärs pärsjärn gärna bärs liksom persernas persienne-järn lärs att en pers-ters och Pers Järna-pärs ej gärna närs på tvärs!
Att du tog ambrosia kom upp gav mig en intressant insikt. Av gudars föda anses oftast - även om det motsatta lagts fram som teori - att ambrosia utgorde den fasta födan medan nektar var den flytande. Betänk då föjande: espresso är nektar gjord på ambrosia (medelst en ambrosiamosare givetvis), tvenne goda ting i en! Detta är för mig endast ett ytterligare bevis på espressons suveränitet inom gastronomin.
I klara verba: Espresso är i sanning ett gudaelixir!
Med euforisk glädje konstaterar jag att bjarne tog holgars uppmaning på allvar och gör ej liksom sistnämnde och sörjer, men gjäds i stället å förstnämnde skrivares initiativ att återuppta huvudlinjen i denna tråd. En svalnad tråd är nämligen som en svalnad espresso - och när detta svarta guld äventyrar sitt aggregationstillstånd är det till föga hjälp när kölden sätter till, hur glöggfryntlig ens sinn än vara må.
Pärsare är ett intressant förslag tycker jag. Det har en mycket svensk klang och intressanta böjningsmönster som fungerar bra enligt svensk modell. Jag håller personligen ordet högt aktat som förslag, samtidigt som även gläds över vetskapen om fler personsers nyttjande av SAOB - denna vårt språks alldeles ovärderliga referenslitteratur.
Och här vill jag anknyta till tidigare nämnda eponymkonsekvensdiskussion (en silla undran är ju huruvida ordet eponym ej är en eponym eller ej, om så icke är fallet är det väl rimligtvis snarast en oxymoron?):
Holcar: Huruvida tungknutslagning påverkar smaken positivt eller negativt beror givetvis på vilken knop som nyttjas samt om den slås så att tungans smaklökar hamnar utåt eller inåt. Detta är ett ämne som jag märker kräver forskning eller till en börja åtminstone en egen tråd.
Mr. Isomac: För at slå knut på tungan föreslår jag följande nonsensfyllda homonyeponympoem:
Av att Pärs pärsjärn gärna bärs liksom persernas persienne-järn lärs att en pers-ters och Pers Järna-pärs ej gärna närs på tvärs!
zix
Well-known member
Uschäckta men jag har tre frågor:
1. Är det fisken som undrar? ("en silla undran"...)
2. Vad är det för persienne-järn som perserna använder, och hur brukar de bära det? Hoppas att just den delen inte är nonsensiell.
3. Visste ni att SAOB finns på webben? (jo, det vet nog ett par tre stycken i den här tråden...) http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
1. Är det fisken som undrar? ("en silla undran"...)
2. Vad är det för persienne-järn som perserna använder, och hur brukar de bära det? Hoppas att just den delen inte är nonsensiell.
3. Visste ni att SAOB finns på webben? (jo, det vet nog ett par tre stycken i den här tråden...) http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
liturgius
Well-known member
Rättmätigt frågat av dig.
1. Visst är det så. Sillen Cilla undrar stilla. Jag trodde det var en gängse haplologi
2. Syftar du på modell eller varumärke? De brukar bära dem i ett broderat silkesband, cirka 4 cm brett, som hänger över axeln.
3. Det låter jag den stora massan svara på. Jag visste. Och vet.
treefinger
Well-known member
johey
Well-known member
Kastar in min ovetröst på "pärsare", alternativt "pärsjärn". Bäst tycker jag vore "pärsa", men då det uppenbarligen är ett verb lär det skapa förvirring om man använder det som substantiv.
Hmm. Nej, ska det va så ska det va. "Pärsa" får det bli. Ska man ändå skapa nytt användningsområde för ett ord så kan man lika gärna gå hela vägen ut och våldta hela ordklassen. Det heter ju fortfarande att man pärsar kaffet, trots att man gör det med sin pärsa. Råkar man ha fler pärsor kan man ju dessutom välja vilken av pärsorna man ska använda. Må pärsan vara med dig!
Sådär, nu tror jag att jag fick med exempel på alla former av det nyskapade substantivet pärsa. Nej, jag missade nog pärsans genitivformer, men sålänge det inte har negativ inverkan på pärsors funktioner eller ger pärsornas rykte en negativ klang, är det nog ingen av er som bryr sig.
Hmm. Nej, ska det va så ska det va. "Pärsa" får det bli. Ska man ändå skapa nytt användningsområde för ett ord så kan man lika gärna gå hela vägen ut och våldta hela ordklassen. Det heter ju fortfarande att man pärsar kaffet, trots att man gör det med sin pärsa. Råkar man ha fler pärsor kan man ju dessutom välja vilken av pärsorna man ska använda. Må pärsan vara med dig!
Sådär, nu tror jag att jag fick med exempel på alla former av det nyskapade substantivet pärsa. Nej, jag missade nog pärsans genitivformer, men sålänge det inte har negativ inverkan på pärsors funktioner eller ger pärsornas rykte en negativ klang, är det nog ingen av er som bryr sig.
Satyricon
Well-known member
Jag vänder mig rätt gruvligt mot anglosaxiska importer i kaffesammanhang. ”Tamper” är en sådan. Det tycker jag låter lika förfärligt som när jag häromveckan såg en annons från Waynes Coffee där de sökte ”Baristas” till sina kaffehus i Malmö. Den amerikanska pluralformen må vara kongenial i Wayne-sammanhang, men i mer seriösa kontexter heter det förstås barista både i singularis och pluralis. (Jag kan dock gå med på pluralformen baristor.)
Stamp tycker jag är ett bra ord, besläktat med stämpel. (Det finns ju dessutom en italiensk — ej Berlusconiägd — dagstidning som heter La Stampa, alltså ”Pressen”.) Och pressar är ju vad man gör. (Att ”stampa” förknippar jag inte alls med att slå foten i marken, inte i detta sammanhanget.)
Det viktigaste är i alla fall att vi bygger värn mot den anglosaxiska språkvälling som rinner över oss från alla håll.
Ytterst är detta en fråga om stil och värdighet.
Stamp tycker jag är ett bra ord, besläktat med stämpel. (Det finns ju dessutom en italiensk — ej Berlusconiägd — dagstidning som heter La Stampa, alltså ”Pressen”.) Och pressar är ju vad man gör. (Att ”stampa” förknippar jag inte alls med att slå foten i marken, inte i detta sammanhanget.)
Det viktigaste är i alla fall att vi bygger värn mot den anglosaxiska språkvälling som rinner över oss från alla håll.
Ytterst är detta en fråga om stil och värdighet.
