Jag byggde om min billiga kaffekvarn...

Hej allihop!

Mitt första inlägg här på forumet (man måste ju börja någonstans). Jag föredrar moka-kaffe, och fick i julklapp av min svärmor (som bara menade väl) en kaffekvarn av billigare kvalitet. Märket är Domo, men säljs i Sverige som Severin (jag bor utomlands), och kostar inte mer än i runda slängar 300 kronor. Nåväl, tänkte jag, vi får väl testa. Jag blev dock ganska besviken på att den malde väldigt grovt, på tok för grovt för min moka-kanna i alla fall. Men, men, det finns inget (eller nästan i alla fall) som man inte kan fixa till själv!

Efter att ha tagit en titt på hur den fungerar insåg jag att problemet med denna kvarn - och antagligen de flesta billigare varianter - var att plattorna som maler sitter för långt ifrån varandra. Så jag tog isär den övre, det var enkelt gjort med en vanlig skruvmejsel. Därefter skar och klippte jag ut en ring i tunn plast (ca. 0,15 mm tjock; jag bygger modeller och har en massa material hemma, men plastfilmen från vanliga matförpackningar fungerar nog lika bra) i samma diameter som kvarnhjulet, lade in detta mellan plattan och plastcylindern där den satt och skruvade ihop det hela igen. Plötsligt malde kvarnen mycket bättre! I ren experimentlusta lade jag till ytterligare en plastring, och kvarnen maler nu extremt fint, definitivt nog för espresso, kanske till och med för turkiskt kaffe. På finaste inställningen blir det närmast som florsocker, och kornstorleken är tämligen konsekvent (med viss reservation; det är ju trots allt en billig kvarn).

Så uppenbarligen går det att använda billigare kvarnar, även om det kan krävas lite meck. Risken för att misslyckas finns ju också - om plasten hade varit en tiondels millimeter tjockare skulle malskivorna kanske slå ihop. Men med lite försiktighet kan man ju alltid testa sig fram. Hur länge maskinen kommer hålla får vi se, men med tanke på att den kom gratis så är jag mycket nöjd med det hela. En maskin för ett par tusen hade jag nog inte vågat skruva isär...

Snyggt jobbat! Det viktigaste av allt - hur smakade kaffet?

Kaffet blir bra! Det enda problem jag har är väl egentligen att den tycks mala aningen olika mängd bönor varje gång. Jag antar att det är typiskt för billigare kvarnar, det finns ju orsaker till att de kostar mindre. Men den duger i alla fall för tillfället, även om det vore kul på sitt sätt att ha en lite elegantare maskin i köket.

Om det är den jag tänker på som också säljs som OBH Nordica har den "falska" skivor, kanske bidrar till att det blir variation. Sen påverkar ju vilken böna, mängd bönor i hoppern och utkast mycket också.

Skivorna ser ut som i den "falska" i din länk. Men texten i sig är ju närmast parodisk. Nog tror jag att dyrare kvarnar maler bättre - konstigt vore det annars. Men odrickbart, som artikeln hävdar, är det alls inte. Tvärt om. Tidigare har jag alltid druckit vanligt färdigmalt kaffe, och det blir definitivt mycket godare färskmalet även från min enklare maskin.

Skulle man kunna få en wilfa wscg2 att mala för espresso med lite ombyggnad?

Kan du (TS) inte ta lite bilder på hur kvarnen ser ut inuti och hur din modd ser ut?

wheelie87 sa:

Skulle man kunna få en wilfa wscg2 att mala för espresso med lite ombyggnad?

Klicka för att se resterande...

Wilfan är konisk, går att fila ner stoppen så den maler lite finare men problemet är att den inte är helt stabil utan vobblar lite så det blir inte riktigt bra ändå.

Min kvarn är som sagt en rätt billig variant. Malskivorna är platta och med rätt slöa kanter. Den undre sitter permanent monterad under bönbehållaren, och den övre sitter i en cylinder som monteras vertikalt i mitten av bönbehållaren och fixeras genom att vridas om. Vredet som ställer in malningsgrad rör cylindern med den övre malskivan uppåt eller nedåt beroende på hur finmalt kaffe man vill ha.



Här ser vi alltså hålet där cylindern monteras. Malskivan i botten är permanent fastsatt.



Cylindern med den övre malskivan. Den tunna plastbit jag satte in ligger mellan malskivan och resten av cylindern. Jag lossade på skruvarna och tog ur skivan, satte in plastbiten, och skruvade ihop det hela. Sedan satte jag tillbaka cylindern i kvarnen. Det tog bara några minuter. Hur Wilfan ser ut inuti vet jag inte, så det är svårt att säga om det skulle gå på den.

Det hela fungerar som sagt rätt bra. En dyrare maskin är väl ingen osannolik investering i framtiden i och för sig då jag tycker om färskmalet kaffe. Men tills dess får det duga - det är bra mycket bättre än färdigmalet från butiken i alla fall. Just nu kör vi med bönor från Uber Coffee Werks i Kapstaden, riktigt goda bönor, särskilt i moka-kannan.