1. angående bög-referensandet från min sida så var det ju inte helt oväntat att folk skulle ta illa upp. Men när sanningen ska fram så är ju 95% av männen i Sverige fjollor. Som druttar runt efter sina kvinnliga "medspelare" (för mig är man/kvinna två parter i ständig kamp, dvs. motspelare, därmed inte sagt att den ena är mer värd eller överordnad den andra, jag är inte muslim liksom
Det jag ofta får höra är att jag utstrålar manlighet, alltså trygghet men samtidigt att jag kan försvara min kvinna utan att bli en svensk fjolla. Man har två alternativ när man är osäker svensk man - antingen "blir" du bög, alltså homosexuell.. (vilket enligt mig är en social konstruktion, ett påhitt eller utväg) - smidigt tycker vissa, man slipper massa plikter och press på att vara en riktig man och man kan eventuellt fortfarande få slicka fitta. Eller så blir du en toffel, detta gäller väl ungefär 90% av Sveriges män. Då gifter du dig som vanligt, lever med en kvinna, köper V70 osv.
Eller så blir du en riktig man och det är inte säkert att all kunskap för en sådan förvandling finns tillgänglig framför ögonen på dig, speciellt inte i vårt älskade superängsliga Svea rike. Som tur är så har jag en Neapolitansk mentor som är nästan som min andra far idag. Det finns säkert många andra skäl men utan honom skulle jag fortfarande varit rätt så lost och allt skulle tagit mycket längre tid.
eh allora, nästa grej
2. Arabica-kaffen. Jag har haft ett antal mycket angenäma smakerfarenheter av 100% arabica-kaffen men då bryggt klart svagare än Espresso i exempelvis min Aeropress eller faktiskt vid nåt tillfälle druckit drickbart svenne-kaffe hemma hos nån med en snygg Porsche-designad Siemens-bryggare. Då dricker jag med mjölk, alltså i princip alla svagare typer av kaffen. Min standard är dock att dricka Espresso och då har det blivit mer och mer att jag vill ha kaffen med minst 50% robusta, åtminstone för förmiddagskaffe. För att få rätt slags rus för maximal koncentration och tålmodighet under dagen. Alltför lite Arabica resulterar dock att jag blir seg som en Chilenare, vilket jag inte anser eftersträvansvärt. En riktig pain-in-the-ass alltså, gör allt segt som i klister enligt mig. Jalla liksom...
På sätt och vis önskar jag faktiskt att jag hade mer möjlighet att dricka Arabica för aromen kan ju som bekant ge gåshud. Men jag blir ett nervöst vrak om jag skulle starta dagen med ett 100% arabica-kaffe. Helnervös o konstig.
Mitt bästa kaffe är det som Sosta kör med, om det nu är Servito eller nåt annat från Moak. Jag blir koncentrerad som en duvhök, ibland med tendenser som att jag rökt brajja. Beror mycket på hur mycket social kontakt jag har då jag dricker kaffet eller stunden efter. Efter frukost gör jag dock en "enkel" (med aeropress) på Molinari Classico (50/50), den gör mig mer pratglad men samtidigt lite mer nervös än enbart Sostas under förmiddan. Efter lunch är det mindre känsligt, har till o med klarat mig undan med 100% arabica utan att bli helt paj, då har jag ju dock robustan i grunden som "lugn grund".
Jag sätter punkt där för dom flesta tänker säkert "OMG han har hjärnskador och bör snarast bli inlagd". Fine, alla har rätt till sina åsikter
Musikarfelix: Italien och det Italienska folket ligger först i utvecklingen av det mesta fortfarande 1500år efter Romerska rikets fall, min åsikt såklart. Åtminstone kulturellt och intellektuellt och kulinariskt och socialt liv. Saker som jag tycker är viktigast i livet. För att inte glömma det här med att Svenskarna är så stolta över att dom är ateister och att dom därför tror dom är moderna och har "rätt" för det går inte att bevisa saker med gud. Jag kan bara sammanfatta det såhär: Gud ÄR kärlek och gud ser allt du gör och tänker, ingen kommer undan det - ateist eller inte och alla får sona det dom gör och tänker (på ett eller annat sätt). Du kan lura din fru eller din chef eller till o med USAs president (Obama verkar ju inte så dum) men glöm inte att gud går inte att lura. Detta är inget jag kan bevisa så du får ta mitt ord på att det stämmer. Eller så kan du skita i det, men jag vet vad gud tycker om ditt beslut
Därmed inte sagt att Italienarna gör allt bäst i det dom är kända för. Det finns ju mycket överskattat men det mesta av sånt beror ju på giriga människor som råkar besitta färdigheter i marknadsföring. Italienarna är inte ett folk med enbart goda människor. Alla folk på jorden har sin beskärda del av skitstövlar. Dock är Italienarna bättre än exempelvis oss Svenskar på att göra gällande vilka som är skit och bör dra åt helvete och brinna där. Ärlighet alltså.
Angående Birro: Ja, jag kan inte säga att jag läst nåt tidigare av honom som jag fått såna här tankar som jag fick med hans senaste sågning av Svenskarna. Han slog huvudet på spiken eller vad det heter
Bilden på honom jag såg i tidningen visade väl en rätt så tillbakahållen klädsmak (feg kanske) men inga tecken på dålig smak.
Imperiet kan vara roliga att skratta åt som patetiska "duktig vänster", jag gillade dom tills jag lyssnade mer noga till deras texter. Visst Guld o Döda Skogar... girighet är vidrigt... men som sagt, duktig-vänstern och hela det där köret ger mig kväljningar. Om Birro gillar dom så har han väl sina sidor som jag gillar men han har i så fall en del kvar att jobba på!
Sen är det ju jobbigt att särskilja sig från resten av folket för människorna omkring dig har inte samma insikter som du själv och oftast när jag ser mig omkring så ser jag folk i en tät dimma, saker som verkar som mysterium för dom är solklart för mig, typ sexualitet. Och jag tänker "om dom bara visste... oh well their loss". Jag kommer att flytta till Italien om det inte skulle ske nån slags omvändande revolution när jag nu flyttar till huvudstaden nästa vecka. Svenskarna är fortfarande svenskarna och även om det är bra mycket lättare att umgås med folk och bra mycket lättare att vara spontan och "på" i Stockholm än hemma i Södertälje så vettifan om jag kommer kunna stå ut i längden. Och att hitta en kvinna som duger. Dom senaste veckorna har jag träffat EN kvinna, som jag alltså inte bara sett/hört utan faktiskt pratat med, som verkar vara i min smak. Annars är det tjejer i Italien och Turkiet som jag har mest kontakt med på Facebook. Har varit ute o rest lite med hjälp av Couchsurfing och hunnit skaffa mig en del vänner söderöver
Hoppas jag fick in svar på de flestas undringar och fördömanden
Ciao amici)))))))
Fantastisk!
Det var upplysande att se hur totalt olika man kan tänka. Har själv en fobi för allt vad "manlighet" står för. Ser det som motorn i en stelbent, konservativ och... sjuk värld. I motsats till dig så tror jag att alla är mer eller mindre bisexuella och att det är i huvudsak kulturen som sätter de gränser vi har i samhället idag. Där är homosexualitet lika mycket en sådan norm. Jag identifierar mig varken med manlighet eller kvinnlighet utan ser mig isf hellre som ett könslöst "det" (jag föredrar kvinnor, men det har inte heller med det hela att göra) Om ödmjukhet kopplas samman med begreppet toffel av vissa så har det heller ingen större relevans för mig. När jag läser din text får jag bilden av en fruktansvärd osäker kille som söker stöd i traditionellt stöpta normer.
Det populistiska Italiens mansdominerade politik där kvinnor är sexobjekt i en enda stor freakshow som körs om och om igen på bästa sändningstid är ett skräckexempel på en osund samhällsutveckling som borde gått under någon gång kring 1960. Det är inte konstigt att det var i Italien som fascismen uppkom och fortfarande är utbredd. Vad kaffe har med det hela och göra vet jag inte, jo just det. Det är manligt att häva i sig en robusta med extra mycket koffein, där var kopplingen i din text! Ja jisses.
Nu:
