embr
Well-known member
I går var jag och flickvännen på lite kulturellt söndagshumör, så vi hamnade på Nordiska Museet. Vi tänkte äta lunch där, men var lite osäkra på om de har café, det var länge sen vi var där. Vi förhörde oss i entrékassan, och visst fanns det resurser. Damen sa till och med "latte och allt sånt där" när jag undrade lite om deras utbud, så det lät lovande, söndagsseg som man var. 
Vi löste entré (vilket man inte behöver göra om man bara vill besöka caféet, trevligt nog--men vi var ju på kulturhumör också) och knallade in. Caféet är aningen lyxigt beläget i museets stora sal (en väldigt väldöpt plats, den är ... stor).
Vi beställde två av deras dagens pasta, skruvar med lax- och räkdillsås. Jag blev lite förskräckt av portionsstorleken, som var långt in på den snåla sidan. Dessutom upplagt på stor tallrik, så man verkligen kände hur mycket mat man inte fick. Mummel, men de kompenserade med att bröd och sallad ingick, och brödet var rejält bra.
Anyway, efter maten ville jag unna mig en kaffe för att orka med kulturen. Eftersom stället inte försöker priskonkurrera tar de 33 kr för en latte, en aning över smärtgränsen just igår. Så, det blev det varsin dubbel espresso istället (25 kr för dubbel, 22 för enkel--också det dyrt tycker jag, men men).
Jag är ungefär så grön som man kan vara när det gäller espresso, men tänkte att det är ju bra med lite övning. Dock kan jag inte rekommendera Nordiskas tolkning. Jag blev lite misstänksam när creman i min kopp i princip försvann under promenaden från kassan till bordet. Sen smaken: den var rejält besk. Vi testade med varsin sockerbit, men då blev det liksom ... beskt, sen lite sött. Sockret gjorde inget för att "lyfta" eller "runda av" smaken, det blev bara, tja, lite sött samtidigt som det var beskt, typ. Inte bra. Kanske hade varit smartare att sikta på latte eller macchiato, men efterklok är ju lätt att vara.
När espresson var urdrucken såg jag att det var ordentligt med kafferester i koppen, det ska man väl inte förvänta sig? Bifogar obligatoriskt suddig mobilkamerabild för nyfikna.
Sammanfattningsvis: Nordiska Museet är fint, deras café likaså, och en dagens pasta för 75 med kanonbröd och sallad är en bra söndagsdeal, men skippa kaffet.
Vi löste entré (vilket man inte behöver göra om man bara vill besöka caféet, trevligt nog--men vi var ju på kulturhumör också) och knallade in. Caféet är aningen lyxigt beläget i museets stora sal (en väldigt väldöpt plats, den är ... stor).
Vi beställde två av deras dagens pasta, skruvar med lax- och räkdillsås. Jag blev lite förskräckt av portionsstorleken, som var långt in på den snåla sidan. Dessutom upplagt på stor tallrik, så man verkligen kände hur mycket mat man inte fick. Mummel, men de kompenserade med att bröd och sallad ingick, och brödet var rejält bra.
Anyway, efter maten ville jag unna mig en kaffe för att orka med kulturen. Eftersom stället inte försöker priskonkurrera tar de 33 kr för en latte, en aning över smärtgränsen just igår. Så, det blev det varsin dubbel espresso istället (25 kr för dubbel, 22 för enkel--också det dyrt tycker jag, men men).
Jag är ungefär så grön som man kan vara när det gäller espresso, men tänkte att det är ju bra med lite övning.
Dock kan jag inte rekommendera Nordiskas tolkning. Jag blev lite misstänksam när creman i min kopp i princip försvann under promenaden från kassan till bordet. Sen smaken: den var rejält besk. Vi testade med varsin sockerbit, men då blev det liksom ... beskt, sen lite sött. Sockret gjorde inget för att "lyfta" eller "runda av" smaken, det blev bara, tja, lite sött samtidigt som det var beskt, typ. Inte bra. Kanske hade varit smartare att sikta på latte eller macchiato, men efterklok är ju lätt att vara.När espresson var urdrucken såg jag att det var ordentligt med kafferester i koppen, det ska man väl inte förvänta sig? Bifogar obligatoriskt suddig mobilkamerabild för nyfikna.
Sammanfattningsvis: Nordiska Museet är fint, deras café likaså, och en dagens pasta för 75 med kanonbröd och sallad är en bra söndagsdeal, men skippa kaffet.
