zix
Well-known member
Efter några månaders leverne med en ny ångpip till Domobaren, inköpt av den vänlige och tjänstvillige cheffalo, har jag kommit upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn där vällingluktande hårt skum bubblar upp. Jag tror att jag snart kanske vågar pröva på lite lätt latte art!
Det jag hade tidigare var en pip med fyra lite större hål. Funkar säkert bra på en 7-literskokare. På domobaren blir det ungefär lika bra tryck som man får om man sätter munnen runt öppningen i en pringlesburk med urslagen botten och blåser... *fuah*.
(Trots detta lyckades cheffalo få till en helt OK cappa med mönster med den pipen. Iofs i en BFC-maskin, men det ska vara ungefär samma sak. Inte bra för självförtroendet, inte...)
Det jag har nu är en pip med två lite mindre hål. Trycket är nu väldigt mycket bättre. Min kvinna vill ha lättmjölk till latten och struntar i mina latteart-ambitioner, men även med lättmjölken har jag märkt stor skillnad med den nya pipen.
Igår prövade jag så - för första gången sedan pipbytet - med vanlig mjölk istället för med lättmjölk. Liten kanna (tror att det är 2.5dl), halva kannan mjölk. Det lät ungefär som vanligt, d.v.s. i stort sett tyst. Men plötsligt fick jag fram ett skum som jag inte har sett förut, skiljde sig till karaktären även från bra skum jag tidigare fått till. Hällde upp ett par cubanos (ja ja, det heter väl nåt annat, men det är en enkel espresso, muscovadosocker och mjölk i en enkelkopp) och konstaterade att det inte var bara krämigare utan också liksom lite "segare". Det rann annorlunda också, man kände riktigt hur det fick med sig den "oskummade" mjölken i koppen. Kände på skummet med sked lite efteråt, men vi hade folk hemma så jag gjorde inga ambitiösare experiment. Men det kändes... annorlunda.
Jag hade inte nog med rödmjölk kvar för att kunna testa mer heller, men det känns som om jag är mikroskummet på spåren... vad tror ni?
Det jag hade tidigare var en pip med fyra lite större hål. Funkar säkert bra på en 7-literskokare. På domobaren blir det ungefär lika bra tryck som man får om man sätter munnen runt öppningen i en pringlesburk med urslagen botten och blåser... *fuah*.
(Trots detta lyckades cheffalo få till en helt OK cappa med mönster med den pipen. Iofs i en BFC-maskin, men det ska vara ungefär samma sak. Inte bra för självförtroendet, inte...)
Det jag har nu är en pip med två lite mindre hål. Trycket är nu väldigt mycket bättre. Min kvinna vill ha lättmjölk till latten och struntar i mina latteart-ambitioner, men även med lättmjölken har jag märkt stor skillnad med den nya pipen.
Igår prövade jag så - för första gången sedan pipbytet - med vanlig mjölk istället för med lättmjölk. Liten kanna (tror att det är 2.5dl), halva kannan mjölk. Det lät ungefär som vanligt, d.v.s. i stort sett tyst. Men plötsligt fick jag fram ett skum som jag inte har sett förut, skiljde sig till karaktären även från bra skum jag tidigare fått till. Hällde upp ett par cubanos (ja ja, det heter väl nåt annat, men det är en enkel espresso, muscovadosocker och mjölk i en enkelkopp) och konstaterade att det inte var bara krämigare utan också liksom lite "segare". Det rann annorlunda också, man kände riktigt hur det fick med sig den "oskummade" mjölken i koppen. Kände på skummet med sked lite efteråt, men vi hade folk hemma så jag gjorde inga ambitiösare experiment. Men det kändes... annorlunda.
Jag hade inte nog med rödmjölk kvar för att kunna testa mer heller, men det känns som om jag är mikroskummet på spåren... vad tror ni?
